Skrivspindeln

Historien om historier.

Posted on: oktober 28, 2011

Uppe i skyn syns en varmluftsballong. Jag undrar vart den är på väg. Kanske till åkern?

I luftballongen sitter två män.
– Styr tillbaka! Vi är vilse! skrek den ena.
– Det går inte att styra en varmluftsballong! Svarade den andre.

De flög in i ett stort moln.

Tillslut syntes det en skymt av blå himmel.

Männen pustade ut av lätta och fortsatte sin färd.
De märkte att landskapet var annorlunda. Ett stort hav brusade, fåglarna kvittrade och regnbågen syntes i horisonten fast det inte ens regnade.

Kompisarna landade på en strand.

Små tassande steg hördes, det lät som hovar. En liten kentaur (halvt häst halvt människa) trippade fram från buskarna bredvid stranden.

Han mumlade något för sig själv, och hoppade till när han såg de två männen stirra på honom. Det var svårt att avgöra, vem som var mest chockad, men kentauren sade tillsist:
– God dag, jag heter Evert, men vem är ni?
– Jag heter Peter och det här är Jari, sade den första mannen.
– Jaha, Peter och Jari, välkommen till Stridslandet, sade Evert med sin pipiga röst.
– Stri, va då? utbrast Jari.
-Schh! Prata inte så högt. De kommer! Oj nej, följ mig här nu, viskade Evert.

Tveksamt följde de efter kentauren in i mörkret (det blev tydligen väldigt snabbt mörkt)

De kom fram till en liten, liten dörr. Bredvid den stod en flaska och en nyckel. på flaskan stod det ”drick mig”.
– Som i Alice i Underlandet, viskade Peter.
De drack, krympte och gick genom dörren.

Platsen de kom till var ett mysigt litet rum.
– Välkommen till min lägenhet, sade Evert. Här är ni trygga,
– Väldigt vackert, men berätta för oss om Stridslandet!
– Visst, svarade Evert.
Och han berättade:
– Vi kentaurer hittade detta land för fem år sedan. Som ni kanske vet är vi duktiga på att spå. Vi vandrade hit, dag och natt, i flera dagar. Vi blev märkta. Spelkort, dvärgar, häxor, jättar, träd, orcher och annat följde efter oss.

I början gick allt bra. Alla fick sina delar av landet.

Jättarna var problemet.
De tog så mycket plats, så deras del inte räckte till.

De började tränga in sig på andras mark, och det blev stora bråk. Alla flyttade säg till andra delar, där de inte borde vara. Då hamnade de i gräl.

Därför kallas vårt land Stridslandet.

– Men vilka är ”de”?, frågade Peter
-Jag skulle just komma till det, svarade kentauren lugnt.
-De är ledarnas vakter. De ser till att alla sköter sitt och att inga främlingar tar sig in i landet. Han såg allvarligt på de två männen.

Ledarna är fem olika varelser. En dvärg, Dain. En alv, Oberon. Ett träd, Yggdrasil, en kentaur, Firenze och ett sjöodjur Liopleurodon.

Ledarna bestämmer vad som får bli vad, från olika sagor.
Dörrarna är små som i Alice i Underlandet, årstiden förändras beroende på framtiden som i Narnia. Det finns mycket sådant, men det viktigaste är amuletten Auryn från den oändliga historien…

Längre han Evert aldrig komma för han avbröts av att Ledarnas vakter kom in och arresterade honom…

En stor smäll hördes. Vad var det?

– Emilia, sluta sova i hängmattan! Jag vet att du gillar att kolla på varmluftsballonger medan du gungar i hängmattan, men du kan inte somna, du faller ju!
Det var en bekant röst. Mamma.

Även om detta bara var en dröm, så är det sant. Jag känner det inom mig. Jag måste ta mig till Stridslandet och rädda Peter, Evert och Jari.

Men frågan är bara, hur?

Skriven av pseudonymen Jesus

Etiketter: