Skrivspindeln

Äventyret i avloppsbrunnen

Posted on: november 2, 2011

På vägen till skolan hörde Oliver en mobil ringa i papperskorgen vid busshållplatsen. Han grävde snabbt fram den och svarade. Det var en mans röst som svarade.
– Grattis du har vunnit en resa till New York, sade mannen.
Oliver funderade vad han skulle säga till mannen. Till slut sade han:
– Jag är inte den du söker, sade Oliver.
– Klart att du är, svarade mannen osäkert.
– Vem är det du söker? Frågade Oliver.
– Elin, svarade mannen kort.
Oliver funderade snabbt om han kände någon som hette Elin. Sedan kom han på det var en flicka i sexan som hette Elin och hon bodde granne med dem….
– Hallå, någon där
Oliver hade glömt mannen.
– Ja, jag är fortfarande här, sade Oliver.
– Nåå
– Jag tror att jag vet vem ni letar efter är det Elin Lindström?
– Ja det är rätt tror du att jag kan ringa henne i det här numret senare?
– Ja det ska nog ordna sig!
– Okej, tack, svarade mannen
– Hejdå
Oliver blev stående med telefonen i handen. Vad skulle han göra? Jo, såklart skulle han försöka ge telefonen till Elin men hur? Han skulle kanske kunna sätta den i deras postlåda men tänk om hennes mamma och pappa skulle hitta den.
Han var så i tankarna så han föll i en brunn. När han landade så kände han att det var jätte fuktigt. Han var i en avloppsbrunn. Han kom på att han hade den telefon han hade hittat. Han slog sin mammas nummer och ringde. Vid första signalen så droppade något från taket det droppade mer och mer. Han ville springa iväg men han kunde inte för hans fötter satt fast i golvet. Plötsligt slogs han ner till golvet. Han svimmade.
När han vaknade stod det massa blå varelser runt honom. De såg ut som smurfer.
– Förlåt oss men vi måste göra så där, sade en gråhårig.
– Varför? Frågade Oliver
– För att annars skulle de hemska avlopps monstren tagit dig till fånge, fortsatte den gråhåriga.
-Vi måste få ut honom genom den gamla dörren, sade en ung smurf flicka till en gråhåriga.
– Okej men den andra människo flickan då? Frågade den gråhåriga.
– Kanske de känner varann, sade smurf flickan.
– Ja kanske vi låter dem se varann, sade den gråhåriga.
– Kom så ska vi vissa dig, sade smurf flickan och tog Oliver i armen. Hon förde Oliver till ett litet hus.
Där satt en människo flicka på sängen. Det var Elin. Oliver kunde knappt tro sina ögon. Han sprang fram till Elin och tog fram telefonen som han hade hittat.
– Du hittade min telefon, utbrast Elin.
– Ja men nu måste vi komma bort härifrån, sade Oliver.
-Okej, sade en smurf. Följ efter mig.
Han förde dem till en lucka han öppnade den och visade att de skulle klättra upp. Oliver klättrade rakt upp på skolgården och efter honom kom Elin.
– Tack, sade Elin och började springa mot skolan. Hon vände sig och gav en slängkyss åt Oliver.
Ring, ring väckar klockan ringde och det var dags för Oliver att vakna till en ny skoldag. Oliver kände sig så konstig. Han tyckte att han hade haft en jätte underlig dröm om telefoner, smurfer och avloppsbrunnar.

Skriven av Amanda

Etiketter: